Komplex

21, snart 22 fyllda år och hårfästet verkar
ha klättrat lika många centimeter.
Jag ser oroande antydningar till att håret
längst fram på hjässan börjar att likna en öde ö.

Först började det med att jag för 2-3 år sedan fick lite
smått komplex för mitt hårfäste som var aningen högre
än snittets. Jag tänkte att det kan jag ju trots allt leva med
så länge som jag hade en snygg frisyr, det hade jag.
Jag tänkte att jag har ändå rikligt med hår och ganska
så tjockt sådant. Föga visste jag om vad som väntade mig.
När jag tittar på mitt hår idag är det en allt tristare syn.
Hårfästet har klättrat, håret har blivit tunnare och jag har
till och med tappat lite hår på övre sidorna.
I desperation tog jag förra sommaren fram hårtrimmern,
som inte hade fått snudda vid mitt hår sedan jag var en ung ligist.
Jag drog den långsamt igenom håret och bevittnade hur
mitt hår föll ned i handfatet och därmed min manlighet.
Håret är vår man, utan det känner vi oss blottade och
mindre värda. När det gått så långt att håravfallet har bildat
en landningsbana så är det många som väljer att raka skallen
helt och hållet. Att vara rakad är ett val, att ha glest hår
är något man inte rår för. Något man inte kan kontrollera.

Jag minns så väl när jag hade längre hår. Jag minns när jag
stod med resväskor på statationen, propert klädd med
skjorta och kavaj. Jag stod i kassan för att köpa biljetter
till bussen som skulle ta mig till Köpenhamn. Kassörskan var
glad att hjälpa mig och fråga "En vuxen?" (mycket retoriskt),
varpå jag svarade "Tja, det beror väl på vad en vuxen är?"
"26" svarade hon. "Haha, nej 20 är jag" svarade jag. Nu kan man
väl tro att det är kul att se äldre ut än vad man är, men nej, inte när
man vet att det enda som får en att se såpas mycket äldre ut
är för att ens hår påminner om en jävla 40-årings.
Jag minns en annan gång, förra nyårsafton närmare bestämt.
Jag hade tillsammans med min ena bror en stor fest hemma.
Senare hade jag hört några tjejer undra över vilka
dem två 30-40-åringarna hade varit. Det var mig och min far
dem hade syftat på. När jag tittar på kort på min själv från
när jag hade längre hår så kan jag faktiskt förstå dem.
Så rekordet är alltså att jag blivit misstagen för 30-år.
Kommer jag då som 40-åring se ut som 50, och som 50-åring
att se ut som en 60-åring? Usch, nej, jag hoppas verligen att jag
får åldras med värdighet. Nu väntar jag egentligen bara på att jag skall
bli såpas gammal att lite högre hårfäste etc. inte är något anmärkningsvärt.
Så jag hoppas bara att jag får behålla det hår jag nu har.

Ps. Nu när vi ändå snackar komplex så kan jag också medge
att jag inte är helt nöjd mer mina öron eller min näsa.
Inte in panna heller för den delen och inte mitt bakhuvud.
Låter kanske som att jag är full av komplex, men nej nej.
jag är överlag ganska nöjd med hur jag ser ut, och sakerna
jag är mindre nöjd med bryr jag mig inte så mycket om.
Men fick jag göra ett typ av ingrepp så skulle det vara att
fixa tjockare hår från ett lägre hårfäste. Jag kan även tala om för er
att jag aldrig skulle kunna tänka mig att vara tillsammans med
en ful tjej. Utan jag är mycket kräsen vad det gäller förhållanden.
Kanske är det inte berättigat, men jag vill inte ha en ful tjej
vid min sida. Tyvärr. Jag rår inte för det. Det bara är så.